När mormor tog steget ut på Internet

Jag och mina föräldrar slår in koden på kodlåset och stegar upp för trapporna som leder till mormors dörr. Idag är en stor dag. Hon fyller sjuttio och har, hör och häpna, önskat sig en dator vilket vi, den teknologiskt smått besatta familjen, såklart inhandlat. En enkel laptop med stor skärm och bra tangentbord med en tillhörande mus. Datorn i sig har jag förberett med en VNC-server och dyndns för att kunna hjälpa henne över telefon när hon gått vilse bland menyerna. Hon ska inte bara ta steget in i en 70-årings värld, hon ska även ta steget in i IT-världen och den, mina vänner, har ingen åldersgräns.

Mormor började lite lätt med att ersätta sina kvällstidningsinköp med att läsa kvällstidningarna, som hon sa, ”på webben”. Därefter introducerade vi henne för MSN så hon lätt kunde ha kontakt med oss barnbarn och även någon kompis till oss. Det var en helt ny värld som öppnade sig för henne och hon insåg möjligheterna väldigt snabbt och jag insåg att man visst kunde lära gamla hundar att sitta, om man bara ger dem rätt verktyg. Verktyget i det här fallet var nyfikenhet och känslan av att våga prova, inte bry sig om det blir fel utan känna sig trygg i att kunna ringa och säga ”nu gick något galet”. Learning by doing, rätt och slätt.

En dag ringde min telefon, hon hade hört talas om ett fenomen. Jaha, tänkte jag, vad är det nu för YouTube-klipp hon sett och inte riktigt källkritiserat?

– Det heter Facebook har jag hört, vad är det? Är det något jag ska ha?

Nyfikenheten hade nu tagit nya proportioner och hon ville nå ut ett steg längre. Idag har hon Facebook där hon berättar om caféträffar, tandläkarbesök och gratulerar folk på födelsedagen. Hon låter sig dock hälsa att hon minsann inte tänker sluta skicka RIKTIGA vykort när folks födelsedagar infaller.

– Alla har ju inte internet, tillägger hon.

Det är många äldre där ute som nog skulle vilja ta steget men som inte riktigt vågar och därför istället skjuter det ifrån sig med ett ”äh, sånt trams” eller ”jag har klarat mig i hundra år utan”. Det ligger inte i deras ansvar att lära sig genvägarna och se möjligheterna, det ligger i vårt ansvar att presentera dem på ett fördelaktigt sätt och underlätta för dess frammarsch.

Sätt dig ned, visa och skriv ner några lathundar för olika ärenden man kan göra på datorn och var sen tillgänglig via telefon. Resten sköter nyfikenheten och internets dynamiska mångfald. Jag ser stora möjligheter för mormor att kunna följa medieflödet via ett antal olika källor istället för en enda, tvn. Det är inte alltid kroppen orkar gå ner på stan för en fika när man är 70 år, då finns barnbarnen som bor långt iväg på Skype för en kopp kaffe. Det sociala vardagsflödet behöver inte avstanna bara för att man blir äldre. Det kan börja med att läsa kvällstidningar och kolla hundvalpar på Blocket. Innan du vet ordet av är det bankärenden och facebookstatusar.


Erik Ståhl är skåning, författare, föreläsare och trygg internetmedborgare. Hans krönika kan du läsa varje månad i Ownit Magazine och du når honom på magazine@ownit.se.

Det här inlägget postades i Krönikor och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till När mormor tog steget ut på Internet

  1. Mats skriver:

    Min mamma 85, har använt nätet för bank och allmän surf osv i säkert 10 år och Fejan sen ett par år tillbaka. Jag tror att det är en fråga om öppenhet att ta in nya saker kombinerat med nyfikenhet på omvärlden och samhällsutvecklingen. Bara för att man blir gammal kan man inte isolera sig från utvecklingen och tro att den är för nån annan

    • Edvin Karefall skriver:

      Det man måste förstå är att vi alla inte fungerar på samma sätt och acepterar inte den nya tekniken på samma sätt,man måste ha kommit i en situation då intresset fått sin en pärla där bak kanske?Jag fick en sådan för mer än 10 år sedan och har i dag passerat 90 år och har använt datorn till det som är tänkt i många år, så mycket svårt är det inte./Lycka till mormor och många till

Kommentarer inaktiverade.